Samhällsplanering: Detaljplan

Detta får bli mitt sista inlägg om kommunens säkerhet och det ska handla om detaljplanerna i kommunen!
'
Vad är en detaljplan?
Det börjar med ett detaljplaneprogram som med förslag på vad och var man får bygga till exempel bostäder, torg, parker eller vägar med mera och de ska även visa hur mark och vatten ska användas i en större bild.
Detaljplanen är en mer detaljerad bild av hur det ska se ut och täcker hela detaljprogramets yta eller så är detaljprogramet nedbrutet i ännu fler delar och man får då flera detaljplaner. För att få bygglov måste det som ska byggas stämma överens med detaljplanen.

Som det står i plan- och bygglagen så måste ett förslag till en ny detaljplan redovisas och diskuteras med alla som berörs i flera steg. Det tar oftast ca 1 år genom hela planprocessen innan en ny detaljplan är klar. Vilka som berörs och hur det går till och vad som behövs finns och i lagen!
För övrigt så ska planprocessen i stora drag se ut ungefär som så att man börjar med planbesked -> eventuellt program -> samråd -> granskning -> antagande -> eventuell överklagan. Dock finns det "undergrupper" till dessa så som uppdragsbeskrivning, laga kraft osv. Kommunens översiktsplaner är vad som gäller när man utformar en detaljplan, den är alltså vägledande så att säga.

De som har sista ordet och beslutar om detaljplanen är stadsplaneringsnämnden i kommunen och om beslutet överklagas så går det till landstinget, mark- och miljödomstolen eller regeringen som får ta ett beslut. I Norrköping är det stadsbyggnadskontoret som ansvarar för att ta fram nya detaljplaner.

Olika projekt är något som hela tiden är igång och planer på nya tas fram på löpande band. En del av projekten som ska starta i Norrköping kommun gäller två nya broar och några renoveringar av broar, många trafiksäkerhetshöjande projekt, nya spår till både järnväg och spårvagnsväg även byte av gamla relsar, en del ombyggnationer och nya hus planeras, 190 nya bostäder ska byggas i city.
 Men nu till det som iaf jag upplever som väldigt korkade, onödiga och/eller dumma projekt. Eftersom vi är en av de få städer med spårvagn så har kommunen valt att satsa en del på detta och bygger nu ut spårvagnsvägen vilket i sig kan ju vara bra och helt okej, men sättet de har lagt den nya rälsen blir man inte riktigt klok på. Den går igenom rondeller, korsar otroligt många in- och utfarter med mera. Detta gör det extremt jobbigt för bilister att ta sig fram och det ÖKAR risken för en trafikolycka med all säkerhet! Jag är säker på att man kunde på många ställen har lagt rälsen på ett säkrare och smidigare ställe än dom lagt den nu. Det var även planer på att bygga ut rälsen till våran närliggande grannstad Söderköping vilket hade kostat 530 miljoner kronor och det låter som det finns bra mycket bättre saker att satsa dom pengarna på isåf. För det andra så har trafiksäkerheten i den här staden blivit alldeles för mycket, man kan inte åka 50m utan att ett väggupp dyker upp, varje korsning har gjorts till en rondell osv. Det måhända att säkerheten ökar något men alla inbromsningar och gaspådrag ökar utsläpp av olika ämnen, ökar kostnader för resenärer och ger en mycket obehaglig resa. Jag hoppas på en utveckling av trafiksäkerheten som kan leda till en behagligare, smartare och säkrare resa för bilister och dylikt och att man kan skrota alla vägguppen som finns.

De planerna jag skulle vilja höja lite är vindkraft som det planeras att byggas på ett så tätt område som möjligt för att inte sprida ut det och sabotera eventuellt annat så som friluftsliv, flygplansvägar eller naturliv. det finns en yta på 108km^2 i Norrköping kommuns som är lämplig för vindkraftvärk! Vill även höja nybyggnationer av bostäder då Norrköpings stad har saktat ner i populationsökningen och jämfört med andra städer i ungefär samma storlek så går utvecklingen inte lika snabbt framåt! Gång och cykelvägar jobbas fram nya till närliggande tätorter så som Söderköping till exempel som ligger ca 14km ifrån Norrköping och även ut till Lindö som ligger i Norrköping men i utkanten så att säga.


samhällsplanering: Översiktsplan

Vad är en översiktsplan?
Förutom det som står i lagen (förra inlägget) kan man säga att en översiktsplan beskriver hur kommunen ska utvecklas framöver när det gäller bland annat bostäder och trafik. Översiktsplanerna försöker få en bild över hur kommunen kommer utvecklas och se ut i en mer avlägsen framtid än om kanske bara 1-2 år. Det är en skyldighet från kommunernas sida att ha en översiktspland över hela kommunens yta.

I Norrköping finns det en gemensam översiktsplan för både Linköping och Norrköping!
Eftersom båda städerna utvecklas och har blivit så pass stora och ligger ungefär 4,5mil ifrån varandra så har ett samarbete på många fronter påbörjats, bland annat har jag tagit upp RTÖG (räddningstjänst östra götaland) som tar hand om räddningstjänst i båda städerna och 2010 blev en gemensam översiktsplan antagen av kommunfullmäktige i båda städerna. 

Så som det verkar se ut nu så ska båda stadskärnorna i Linköping och Norrköping centrum om tjugo år vara i en stadsregion med en halv miljon invånare. Stadskärnornas tillväxt har lett till att snabba och täta förbindelser har en hög prioritet! Allt eftersom så har den fjärde storstadsregionen fått fler attraktiva bostäder och ett rikare kultur- och fritidsutbud. Medborgna får på det här sättet tillgång till en större arbetsmarknad och ett större utbildningsval.

Tågförbindelser till Göteborg och Stockholm har blivit förbättrade med Ostlänken och Götalandbanan vilken har gett fler pendeltåg inom länet på stambanan. För ett par dagar sen invigdes även nya hamnen som är den gamla hamnen men förnyad och den har gjorts större! Dessa förbättringar i transport kommer förmodligen hjälpa utvecklingen av Norrköping.

Samarbetet kommer att ge ett mer varierat utbud av bostäder och kommer locka fler folk till storstadsregionen. Det finns nu fler bostäder i stadskärnorna med närhet till kultur, nöjen, vatten och grönområden. Det finns även ett stort antal mindre städer eller tätorter runt om storstadsregionen eller emellan som man kan bo i. Eftersom en bra kollektivtrafik finns mellan Linköping - Norrköping och även i städerna och till de mindre orterna gör att det blir en möjlighet att bo kvar i mindre orter när man blir äldre eller om livssituationen förändras. De hus som ska byggas är energieffektiva och mer klimatanpassade.

Här står de gällande översiktsplanerna för Norrköping och områdena runt Norrköping http://norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/oversiktsplaner/antagna/ .
En del fördjupande översiktsplaner har tagits fram till dessa områden
Graversfors
Händelö
Industrilandskapet
Kimstad
Mauritzberg
Norsholm
Resecentrum och södra Butängen
Stationsområdet och västra Saltängen
Svärtinge
Åby
Åselstad-Ensjön
Östra Husby

Ett par översiktsplaner är på ingng men har inte blivit godkända än. Det finns framförallt tre stycken som det pratas en del om och det är om vindkraft, en översiktsplan för landsbygden och trafikpogram för Norrköping!


plan- och bygglagen om samhällsplanering

Plan- och bygglagen
Jag tänkte dra igenom de första sex kapitlen lite snabbt och förklara på ett kortfattat sätt vad som står där!

1 kap. Allmänna bestämmelser:
 I detta kapitel tas det upp vad som ska göras och bestämmas, vad man ska ta hänsyn till och vilka krav som finns och det allra mesta ska göras av kommunen! Det mesta förtydligas eller förklaras ytterligare i resterande kapitel.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m:
Här tas det upp vad man ska ta hänsyn till, bland annat vad som är lämpligt att använda mark- och vattenområden till, miljöbalken som är en drös med miljölagar, hänsyn ska även tas för naturvärden, kulturvärden, grönområden och sociala synpunkter med mera.


Bebyggelse ska anpassas till mark som är lämplig för ändamålet, så ibland behövs det ta hänsyn till sånt som de boendes hälsa och säkerhet, berg- och vattenförhållanden, samhällsservice i form av bland annat avlopp, vatten och el, förebyggande av buller och föroreningar och olika risker för olyckor, översvämningar och erosion.

Bebyggelsemiljön vid sammanhållen bebyggelse måste skyddas mot brand och dess spridning, ha möjligheter för personer som är rörelsehindrade och dylikt, hänsyn till parker, grönområden och trafikmiljö måste tas med mera.

 

3 kap. Krav på byggnader m.m:

Här står det hur byggnaderna ska utformas och varför och vart, vilka krav de ska uppfylla och även vad man ska tänka på när det gäller historiska, kultur-historiska, miljömässiga eller konstnärliga byggnader. Huruvida en tomt med eller utan bebyggelse ska anpassas, anordnas och bestämmelser över detta finns också under detta kapitel!

 

Nu till de två huvudkapitel enligt mig för samhällsplaneringen, kapitel 4 tar upp översiktsplan som gäller för hela kommunen och kapitel 5 tar upp detaljplan som gäller för mindre områden och genom dessa två får man fram det mesta man behöver och i stort sätt alla lagarna som följer ska finnas med i dessa planer framförallt detaljplanen!

4 kap. Översiktsplan

I översiktsplanen ska det finnas med ett par viktiga punkter som till exempel så ska de allmänna intressen som under kapitel 2 hjälper till med beslut om användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur det ska byggas, bevaras och byggmiljön, beslut om, riksintressen och miljöbalkens lagar som kan påverka planen.

Sedan finns det en massa regler om hur översiktsplanen ska tas fram, vilka myndigheter som ska godkänna och kolla igenom, hur ändringar ska gå till osv.

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser

Detaljplanen ska innehålla en mer specifik plan över ett mindre område i kommunen.

Här står det att en prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska finnas med i detaljplanen gällande ny sammanhållen bebyggelse och vissa enskilda nybyggnationer som kan ha en inverkan på omgivningen av större grad där bygglov och förhandbesked inte kan prövas. En detaljplan behöver inte upprättas om man har tillräckligt med regleringar genom områdesbestämmelser. Framtagningen av detaljplanen är ungefär som översiktsplanen men som sagt på ett mindre område och gator, anläggningar, vattenområden osv ska finnas med. Man ska ta hänsyn till byggnader som redan upprättats, äganderätt och fastighetsförhållanden.
Mycket mer ska finnas med i detaljplanen och allt står med i kapitel fem. Det finns även ett förfarande som gäller vissa anläggningar angående miljöaspekter.

 

6 kap. Plangenomförande

Här står det om genomförandet utav detaljplanerna!
Här står det då alltså om vad som behövs till detaljplanen för att den ska kunna genomföras, till exempel tekniska, organisatoriska och ekonomiska behov samt fastighetsrättsliga åtgärder.

 

Detta tyckte jag räckte med tanke på vad jag vill har reda på. De övriga kapitlen tar upp följande:
7 kap. Regionplanering

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll

10 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m.

11 kap. Byggnadsnämnden

12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.

13 kap. Överklagande

14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning

15 kap. Domstolsprövning m.m.

16 kap. Bemyndiganden m.m.

17 kap. Övergångsbestämmelser


Ska se om jag kan hitta något intressantare om samhällsplaneringen till nästa inlägg! Men kan ju vara bra med lite grunder iaf! =)


Säkerhetsarbete i Norrköping!

Detta är hämtat från en pdf http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/riktlinjer/krisledning/sakerhetsarb.pdf som beskriver riktlinjerna för Norrköpings säkerhetstänkande!
Tänkte ta upp det eftersom det har en helt del med kommunens säkerhetsarbete att göra! Jag går igenom sånt som syfte och mål och lite annat rätt så snabbt! Detta hör delvis till tvärsektoriellt arbetsdelen!

De generella syftena och målen med säkerhetsarbetet i kommunen är att:

• det ska vara en trygg och säker miljö för alla anställda, brukare av kommunens tjänster och övriga som bor eller vistas i kommunen

• värna om materiella och immateriella värden samt om vår gemensamma miljö

• kunna uppfylla det legala regelverket

• kunna utföra sina åtaganden

• vara en långsiktig samarbetspartner för företag och externa organisationer

Norrköpings kommun ska arbeta aktivt med säkerhetsfrågor på ett sådant sätt att alla inom kommunen så som medarbetare, invånare, organisationer, företag och övriga samarbetspartners känner förtroende för kommunens sätt att hantera personal, information, utrustning och anläggningar inom kommunens verksamheter.

Detta innebär att kommunen måste bedriva detta arbete genom att följa regelverk och lagar för att skapa förtroende bland alla inblandade!

Dessa riktlinjer och tillhörande instruktioner som står i pdfen ska alltså då vara vägledande för att upprätthålla säkerheten och tryggheten för alla i kommunen, för allt från kommuninvånare till kommunens verksamheter, egendom och ekonomi samt våran miljö.

Säkerhetsarbetet delas in i två huvudområden, förebyggande och reducerande skydd!
Arbetet utav båda områdena ska bestå utav en administrativ säkerhet där en organisation med regler, rutiner osv finns fastslagna. Sen den tekniska säkerheten som ska bestå av säkra metoder, modeller, tekniska byggnationer eller installationer.


Ett säkerhetsarbetet omfattar följande områden:

• Personskydd i form av

Fysiskt personskydd
Skydd mot trakasserier, mobbning eller annan särbehandling

• Områdesskydd och tekniskt skydd som är

Skydd av uppgifter om enskilda och juridiska personer
Byggnadstekniskt skydd
Brandskydd
Tillträdesskydd

• Och Riskhantering

Klimatskydd inom- och utomhus
Riskanalys, Risk- och sårbarhetsanalys
Konsekvensanalys, anpassad risknivå
Försäkringsskydd

I denna pdf står detta och att man ska följa det sedan följer även regler och förklaringar till bland annat vad en riskanalys är och när den bör användas! Dessa riktlinjer har bestämts av kommunfullmäktige för att förenkla arbetet som Richard Tjernström bland annat berättat om!

Tvärsektoriellt arbete!

Även med detta har jag fått hjälp ifrån Richard Tjernström som svarat på mina frågor om tvärsektoriellt arbete i kommunen!

Tvärsektoriellt arbete
Generellt kan sägas att kommunens egentliga säkerhetsarbete inte kan bedrivas här i Rådhuset, utan måste ske ute i verksamheterna som finns och lyder under sina respektive förvaltningar.
Detta ställer krav på att förvaltningarna har egna krisplaner för att kunna upprätthålla verksamheten på bästa sätt även under påfrestningar (t ex en pandemi), samtidigt som de enskilda enheterna (skola, dagis, äldreboende etc) behöver ha ett fungerande dagligt säkerhetsarbete och t ex bedriva systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Vi som arbetar med säkerhet på heltid (SÄK samt RTÖG) arbetar rådgivande och stödjande gentemot alla kommunens enheter i frågor som rör säkerhet.

Det centrala säkerhetsarbetet kan se ganska annorlunda ut i olika kommuner. I Linköping t ex har man en säkerhetsavdelning där ett flertal personer arbetar med särskilt utpekade arbetsuppgifter. I Norrköping har vi valt ett mer projektorienterat arbetssätt i en, som vi själva tycker, mer dynamisk organisation. Vi har en säkerhetschef (likaså säkerhetsskyddschef) som är direkt underställd kommundirektören. Vi har därutöver en säkerhetssamordnare som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsens kansli, men som såklart arbetar närmast säkerhetschefen. Dessa två ingår i eller leder sedan olika former av säkerhetsgrupper, både statiska och dynamiska, där vi bedriver det proaktiva/strategiska och uppföljande arbetet på central nivå. Till de statiska grupperna hör regelbundna möten med respektive förvaltningarna Vård- och omsorgskontoret, Utbildningskontoret, Lokalförsörjningsenhet, Personalkontoret, Tekniska kontoret, IT-säkerhetsgrupp, Försäkringsgrupp mm. Vid uppkomna behov tillsätter/inrättar vi dynamiska grupper - vilket innebär att vi snabbt plockar ihop de berörda personer som behövs för att snabbt säkerställa lösningen på uppkomna frågeställningar. Detta arbetssätt innebär att medlemmar i arbetsgrupperna kan tas in och kastas ut efter behov och beroende på progressen i själva arbetet - och ibland även kan innefatta extern expertis eller sakkunnig.

Eftersom kommunens verksamheter spänner över så många olika området har man sällan att göra med varandra i vardagen. Dock är självfallet personer i ledande position involverade i det centrala säkerhetsarbetet och utövar viss samverkan med varandra, t ex i central ledningsgrupp och i krisledningssammanhang.

Detta var vad Richard Tjernström hade att berätta, i nästa inlägg ska jag lägga till lite om vad kommunen inriktat sig att jobba med inom vissa grupper!

Hjälp och synpunkter!

Jag har tagit kontakt med Richard Tjernström som arbetar som säkerhetssamordnare för kommunen. Jag bad honom titta igenom mina tidigare inlägg och ge lite synpunkter och reflektioner. Han var extremt hjälpsam och tog upp saker jag inte hittade som civilförsvaret och saker jag missuppfattat som fusionen av Linköpings och Norrköpings räddningstjänst och även en del om handlingsprogrammet för skydd mot olyckor.

Räddningstjänsten
Om räddningstjänsten berättar Richard Tjernström att räddningstjänsten i båda städerna formellt inte längre hör till kommunal verksamhet, utan är ett fristående räddningstjänstförbund som genom avtal med kommunerna bedriver räddningstjänst. Förbundet heter Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG).


Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Just nu så är kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor under omarbetning. Den nya versionen kommer att presenteras under sensommaren och ska redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till den 30 september. Årets handlingsprogram kommer bl a att beröra suicidprevention, då det är ett faktum att tre gånger fler personer än de som omkommer i trafiken varje år väljer att ta sitt liv, dvs ungefär en person var sjätte timme om man ser till landet i helhet.

Kommunens krisberedskap
I ett tidigare inlägg skrev jag: "att räddningstjänsten ska ha hand om någon form av civilförsvar kunde jag inte hitta".
Richard Tjernström förklarar då att kommunen har ett geografiskt områdesansvar för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i händelse av en extraordinär händelse eller kris. Information om detta finns här http://www.norrkoping.se/bo-miljo/sakerhet/kris/krisplan/ men även dessa dokument kommer att uppdateras snart.

Då Räddningstjänsten tidigare var kommunal fanns där en beredskapssamordnare som hade huvudansvaret för risk- och sårbarhetsanalyser inom detta område. Idag köper kommunen till viss del samma tjänst från RTÖG, men kommunen (Richard Tjernström) samarbetar med dem i större utsträckning än tidigare. Vi utreder och organiserar t ex till vilka platser (Trygghetspunkter) som kommunmedborgarna ska kunna bege sig vid en värmekris (långvarigt elavbrott vintertid) för att få värme, information och sanitet mm. Vi organiserar också ett lokalt krishanteringsråd som utgör ett samverkande nätverk av myndigheter, företag och organisationer som vi bedömt behöver ha en god samverkan före, under och efter en kris. Därutöver planlägger vi och genomför utbildningar och övningar av krisledningsorganisationen för att säkerställa kommunens ledningsförmåga i händelse av en kris.



Även Lars Persson , styrkeledare i RTÖG, läste igenom bloggen och gav några synpunkter.
Bland annat så förtydligar han att det var från 1/1 2010 som vi blev ett förbund med linköping, med andra ord så har sammarbetet redan börjat och varit igång ett tag redan. 
Norrköping har flest antal seveso anläggningar i sverige i dagens läge, vi har 23st samt några som ligger på gränsen. Det får till konsekvens att vi har väldigt mkt transporter av farligt gods som passerar. I övrigt är Norrköpings kommun som vilken kommun som helst med 100.000 inv.


RSS 2.0